Att basta är en djupt rotad tradition, och de senaste decennierna har intresset för bastuns hälsoeffekter vuxit också inom forskningen. Den här sidan sammanfattar vad studierna faktiskt visar och var gränserna går. Vi vill vara tydliga med en sak från början: bastu är ingen behandling mot sjukdom, och inget vi skriver här ska tolkas som medicinska råd. Är du sjuk, gravid eller osäker på om bastu passar dig, vänd dig till 1177 eller din vårdcentral.
Vad händer i kroppen när du bastar?
När kroppens temperatur stiger i värmen vidgas blodkärlen, pulsen går upp och hjärtat pumpar mer blod. Belastningen liknar på flera sätt den vid lätt till måttlig motion, även om du sitter still. Du svettas, vätska lämnar kroppen och hudens blodflöde ökar. När du svalnar efteråt drar kärlen ihop sig igen. Det är det här återkommande växelspelet mellan värme och svalka som forskare tror ligger bakom flera av de effekter man har sett. Vill du bygga vidare på den effekten med kyla kan du läsa om kallbadets hälsoeffekter.
Vad säger de finska studierna?
Mycket av kunskapsläget vilar på en stor finsk undersökning, KIHD-studien från Kuopio, där drygt 2 000 medelålders män följdes i omkring tjugo år. I en uppmärksammad analys, ledd av forskaren Jari Laukkanen, jämfördes män som badade bastu olika ofta. De som bastade fyra till sju gånger i veckan hade ett tydligt samband med lägre risk för plötslig hjärtdöd och död i hjärt- och kärlsjukdom jämfört med dem som bastade en gång i veckan. Liknande mönster sågs för dödlighet oavsett orsak.
Det här är intressant, men det är viktigt att läsa resultaten rätt. Det rör sig om observationsstudier som visar ett samband, inte ett bevisat orsakssamband – de som bastar mycket kan också skilja sig på andra sätt. Forskningen är dessutom främst gjord på män, och studier på kvinnor är på gång. En översikt i Läkartidningen sammanfattar det som att bastubad framför allt påverkar cirkulationssystemet och att effekter på blodtryck, blodfetter och inflammation har antytts, men att fler studier behövs innan man kan dra säkra slutsatser.
Så bör du läsa forskningen
- Samband, inte bevis: studierna visar mönster i stora grupper, inte att bastu ensamt orsakar effekten.
- Mest män: de centrala studierna är gjorda på medelålders finska män.
- Del av en helhet: regelbundna bastubadare lever ofta hälsosamt även i övrigt.
- Inga botemedel: bastu botar inte sjukdom och ersätter ingen vård.
Avslappning och upplevd återhämtning
Vid sidan av hjärt- och kärlforskningen är det avslappningen många själva märker tydligast. Värmen, lugnet och pausen från skärmar och krav upplevs av många som stressdämpande, och en del sover bättre efter ett kvällsbad. Inom idrotten används bastu och kallbad för återhämtning och välmående, men här är forskningen mer blandad: en del studier pekar på fördelar för upplevd återhämtning, medan andra inte ser någon säker effekt på muskelömhet eller prestation. Slutsatsen är att bastun gör många gott rent subjektivt, även där de mätbara prestationsvinsterna är osäkra.
Vill du basta hemma?
Funderar du på en egen bastu eller bastutunna? Jämför utvalda spa- och bastubutiker i topplistan.
Till topplistanSäkerhet – det här bör du tänka på
För de flesta friska vuxna är bastu säkert i rimliga mängder, men det finns viktiga undantag. Har du hjärt- eller kärlsjukdom, högt eller lågt blodtryck, eller står på mediciner bör du stämma av med vården innan du gör bastu till en vana. Enligt Läkartidningen är allvarliga händelser i bastun ovanliga, men de som inträffar är ofta kopplade till alkohol och underliggande hjärtsjukdom. Drick därför aldrig alkohol i samband med bastu.
Drick vatten före och efter, eftersom du förlorar vätska genom svettning, och avsluta gärna svalt. Gå ut direkt om du blir yr, illamående eller får hjärtklappning. Värmeslag är ett reellt allvarligt tillstånd, och små barn och äldre är extra känsliga för värme. Är du gravid går det som regel bra att basta vid en normal, frisk graviditet om du mår bra av det, men håll badtider och temperatur lägre, undvik att bli överhettad och rådgör med din barnmorska. Får du symtom som tryck över bröstet, kraftig andnöd eller svimningskänsla ska du lämna bastun och vid akuta hjärtsymtom ringa 112.
Trygg basturutin
- Aldrig alkohol i samband med bastu.
- Drick vatten före och efter, lyssna på kroppen.
- Korta pass, gå ut vid yrsel eller obehag.
- Hjärt-/kärlsjuk, gravid eller på medicin? Rådgör med vården först.
- Vid akuta hjärtsymtom – ring 112.
Vanliga myter och vad du ska köpa
Runt bastu, och särskilt infrabastu, florerar en del påståenden som det saknas stöd för. Ord som "detox" och löften om att svettas ut gifter eller bota sjukdomar hör hemma i marknadsföring, inte i forskning. Bastu kan vara skönt och avslappnande – det räcker långt – men den kurerar inte sjukdom. Vill du förstå skillnaderna mellan finsk bastu, ångbastu och infrabastu går vi igenom dem i guiden om bastutyper, och under bastu hemma hittar du allt om att välja, bygga och sköta din bastu.
Vanliga frågor
Är bastu nyttigt?
Många upplever bastu som avslappnande, och stora finska befolkningsstudier har sett ett samband mellan regelbundet bastubad och lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom. Det handlar dock om observationsstudier som visar samband, inte bevisad orsak, och forskningen är främst gjord på män. Bastu ska ses som en del av en sund livsstil, inte som en behandling mot sjukdom.
Hur påverkar bastu blodtrycket?
I bastun vidgas blodkärlen och hjärtat slår snabbare, ungefär som vid lätt motion, och blodtrycket tenderar att sjunka en stund efter badet. Vissa studier antyder att regelbundet bastubad kan ha en gynnsam effekt på blodtryck och blodfetter över tid. Har du högt eller lågt blodtryck, hjärtbesvär eller står på medicin bör du rådgöra med vården innan du badar bastu regelbundet.
Får man basta när man är gravid?
Vid en normal och frisk graviditet går det som regel bra att basta om du mår bra av det, men var försiktig och undvik att bli överhettad. Badtider och temperatur bör hållas lägre, och du bör lyssna på kroppen och gå ut om du blir yr. Rådgör gärna med din barnmorska, särskilt tidigt i graviditeten eller om det finns några komplikationer.
Kan infrabastu bota sjukdomar som cancer?
Nej. Det finns inget vetenskapligt stöd för att infrabastu eller vanlig bastu botar cancer eller andra sjukdomar, och påståenden om detox saknar också stöd. Bastu kan vara skönt och avslappnande, men ska inte användas som behandling. Har du en sjukdom eller går igenom behandling bör du alltid rådfråga din läkare innan du bastar.
